Landprofil
Tanzania
Tanzanias rättsliga ram: fastlandets lag om personer med funktionsnedsättning 2010 (lag nr 9 av 2010), genomförd via statsministerns kansli, med Zanzibar som upprätthåller en egen parallell lag om rättigheter och förmåner för personer med funktionsnedsättning från 2006.
Lagarna i korthet
Offentlig + privat
Lagen om personer med funktionsnedsättning, 2010 (PWD Act 2010)
Persons with Disabilities Act, 2010 (Act No. 9 of 2010)
Fastlandets rambeteckning. Täcker icke-diskriminering, hälsa, utbildning, anställning, tillgänglighet i den byggda miljön och rehabilitering, och inrättar nationella och lokala funktionshinderråd. Tillsynen leds från statsministerns kansli.
Offentlig + privat
Zanzibars lag om rättigheter och förmåner för personer med funktionsnedsättning, 2006 (Zanzibar PWD Act 2006)
Zanzibar Persons with Disabilities (Rights and Privileges) Act, 2006
Zanzibar upprätthåller en egen parallell lag om funktionsnedsättning, vilket återspeglar Zanzibars halvautonom status inom Förenade republiken. Den gäller vid sidan av, inte under, fastlandets lag från 2010.
Tillsynsmyndigheter
Statsministerns kansli (arbete, ungdom, anställning och personer med funktionsnedsättning) (PMO-LYED)
Prime Minister's Office — Labour, Youth, Employment and Persons with Disability
Ledande statlig organ för fastlandets regelverk för funktionsnedsättning. Samordnar genomförandet av 2010 års lag, övervakar de nationella och lokala funktionshinderråden och leder programmen för anställning och tillgänglighet.
Tanzanias fastlandsregelverk är lagen om personer med funktionsnedsättning 2010 (lag nr 9 av 2010), genomförd via statsministerns kansli. Det är en heltäckande ramlagstiftning som täcker icke-diskriminering, hälsa, utbildning, anställning, rehabilitering och tillgänglighet i den byggda miljön. Eftersom Zanzibar är halvautonomt inom Förenade republiken upprätthåller ögruppen en egen parallell lag — Zanzibars lag om rättigheter och förmåner för personer med funktionsnedsättning 2006 — som gäller vid sidan av, inte under, fastlandets lag.
Fastlandets lag
Lagen om personer med funktionsnedsättning 2010 är det primära fastlandsinstrumentet. Den förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning och fastställer rättigheter och skyldigheter inom de viktigaste domänerna — hälsa och rehabilitering, utbildning, yrkesutbildning, anställning samt tillgänglighet i byggnader, transport och tjänster. Den inrättar en struktur med nationella och lokala funktionshinderråd för att samordna och övervaka genomförandet, och den ålägger offentliga organ och, i viss mån, privata aktörer skyldigheter om skälig anpassning och tillgänglighet. Tillsyn och samordning leds från statsministerns kansli (ansvarigt för arbete, ungdom, anställning och personer med funktionsnedsättning).
Zanzibars parallella lag
Zanzibars halvautonoma konstitutionella ställning innebär att ögruppen lagstiftar separat i många inhemska frågor, däribland funktionsnedsättning. Zanzibars lag om rättigheter och förmåner för personer med funktionsnedsättning 2006 är den gällande lagen för Zanzibar, föregår fastlandets lag från 2010 och administreras av Zanzibars revolutionära regering. Den som bedömer rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Tanzania måste därför kontrollera vilken jurisdiktion som är tillämplig — fastlandet eller Zanzibar — eftersom gällande lag och administrerande organ skiljer sig åt.
Sanktioner och tillsyn
2010 års lag förbjuder diskriminering och föreskriver brott, böter och rättsmedel, med de nationella och lokala funktionshinderråden som tillsynsorgan. Tillsynen koordineras från statsministerns kansli snarare än att drivas av en ensam sanktionsutfärdande tillsynsmyndighet, och specifik rättspraxis om tillgänglighetsböter är begränsad. Zanzibar tillämpar sin lag från 2006 via egna strukturer. Det finns ingen nationell lag om webbtillgänglighet, och skyldigheter om digital tillgänglighet är framväxande snarare än kodifierade.
Den röda tråden
Tanzania har en heltäckande fastlandsramlag och en separat Zanzibar-lag som återspeglar unionens tvånivåstruktur. Lagstiftningen är gedigen på papper; begränsningarna är de regionalt normala — koordineringsledd tillsyn, begränsad rättspraxis och budgetbunden implementering. Den dubbla lagstiftningsstrukturen är det utmärkande draget: rättigheter i Tanzania beror på om du befinner dig på fastlandet eller på Zanzibar.
Läs mer från Disability World om FN:s CRPD, den bredare undersökningen tillgänglighetsrättigheter i Afrika och jämförbara nationella system i Regleringsnavet.